nuttry.pages.dev


Innovationer ekonomiska historien

Sverige har sedan järnåldern haft en omfattande utrikeshandel som ofta har begränsat sig till ett fåtal viktiga import - och exportvaror. Dessa har oftast kommit från råvarutillgång i landet, framför allt järn och trä. Den svenska ekonomin bestod till en början, under den del av stenåldern som brukar kallas jägarstenålder , av en jägar-samlar-ekonomi. En betydande förändring inträffade i och med jordbrukets införande cirka år f.

Under bronsåldern ca f. Kopparföremål som tillverkats på Cypern omkring f. Under järnåldern ca f.

Historien om Sveriges Ekonomiska Framväxt

De äldsta påträffade mynten är från talet och det rör sig då om olika importerade romerska mynt i silver och guld. Dessa importerade mynt brukades dock inte för penningvärdet i sig, utan användes i byteshandel dels som statusföremål och dels för silver- eller guldvikten. De första inhemska svenska mynten tillverkades i Sigtuna av Olof Skötkonung år e. Från vikingatiden är tiotusentals importerade silvermynt påträffade.

I Sverige under folkungatiden på talet till talets slut, dominerades handeln av tyska köpmän. I Visby fanns en förbund mellan de tyska städerna som ökade handel i Väst- och Nordeuropa. På talet blev Visby omsprunget av Lübeck som nu blev Hansans ledande stad. Hansan var en mäktig handelsorganisation med handelsstäder vid Östersjön. Detsamma gällde den feodala organisationen som inte var så omfattande i landet.

What drives innovation? Evidence from economic history

Under talet fick kungen avkastning av gårdar runt om i landet, från kungsgårdarna. Detta för att kunna avlöna sina soldater och för egen del. Övriga skatter förekom inte. En viktig produktion blev bergsbruket i Norbergs socken och Stora Kopparbergs socken under medeltiden, där bröts järn och koppar vilket gav penninghushållningen en skjuts uppåt. Detta påverkade i sin tur den långväga handelns omfattning från talet och framåt.

I Nordeuropa var kontakterna via Hansan de viktigaste för Sverige och Norden. I Sverige finns det inga belägg för att de så kallade skattebönderna eller självägande bönderna skulle haft en bättre ekonomisk ställning under medeltiden.

100 innovationer

Deras bättre rättsliga status innebar inte alltid lägre beskattningar eller att de var mera välmående, utan ofta istället tvärtom. Storgodssystem eller huvudgårdar har funnit i Sverige men minskade i antal och betydelse efter Agrarkrisen på talet. Den var mer utbredd än man tidigare antagit även om det ej var i majoritet inom jordbruket i Sverige som i övriga Västeuropa under denna tiden.

Detta innebar att län upprättades efter feodalistiskt mönster. Feodaladelns stärkta ställning innebar samtidigt en försämring för allmogen. Samtidigt lyckades landet hålla kvar en stark oberoende bondeklass och de agrara produktionsförhållandena kom därför aldrig att helt feodaliseras. Vid medeltidens slut hade denna klass fortfarande cirka hälften av landets odlingsmark kvar i besittning.

  • Svenska uppfinningar industriella revolutionen Avenga empowers businesses across the globe using cutting-edge software.
  • Förlagssystem historia Världens ekonomiska historia handlar om människans ekonomiska utveckling från det att de första formerna av människor utvecklades tills idag.
  • So-rummet historia 5 historiska ekonomiska kriser.


  • innovationer ekonomiska historien


  • Länen delegerades ut av Kungen till adelsmän, men kunde återkallas vilket innebar att någon ärftlig kvasiegendom för de som innehade länen aldrig utvecklades i landet. Över 90 procent av Sveriges befolkning hade på talet sin huvudsakliga sysselsättning i jordbruket.

    Sveriges ekonomiska historia – Wikipedia

    De svenska böndernas ekonomi byggde på självhushållning, vilket innebar att de flesta varor producerades på gården eller inom byn. Varor som såldes utanför det egna området var vid denna tiden till exempel järnet från Bergslagen , tyger och klädesplagg från Västergötland och Hälsingland. De största importvarorna var salt för konservering av livsmedel och kläde främst för att tillgodose efterfrågan från de högre stånden i landet.