nuttry.pages.dev


Varför delokaliserade elektroner

Varför är metall kall? Alltså, varför känns ett stycke metall kallt när metallen ändå har samma temperatur som den omgivande luften? Metaller är smidbara. Volfram har troligen sex delokaliserade valenselektroner — därmed svårsmält! Betygskriterier m. Den gudomliga konsten Materia. Aggregationsformer Grund­ämnen och ke­mis­ka fö­re­ningar. Rena äm­nen och bland­ningar Atomens byggnad Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Atomens byggnad Kemins födelse Atommodellen.

  • Vad är en metall Delokaliserad elektron.
  • Varför leder metall ström Delokaliseret elektron.
  • Hur många protoner, neutroner och elektroner i en atom? En delokaliserad elektron är en elektroni en atom, joneller molekyl sominte är associerad med någon enskild atom eller en enda kovalent bindning.


  • varför delokaliserade elektroner


  • Atomkärnans och elektronernas upptäckt Atomnummer, masstal och atommassa Periodiska systemet Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Periodiska systemet Elektronkonfigurationer Redoxreaktioner Periodiska systemets uppbyggnad Bortom Bohrs atommodell: Elektronmoln och orbitaler Ädelgaserna Alkalimetaller och halogener Alkaliska jordartsmetaller och syregruppen Några grundämnen i grupp 13, 14 och 15 Murbruk och gips Ickemetallerna i grupp 14, 15 och 16 Kopparoxider.

    Kalciumkarbonat Kemisk bindning Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Kemisk bindning Hur jonföreningar bildas Fällnings­reaktioner Jonföreningars namn och formel Jonbindningar och jonföreningars egenskaper Metallbindningar och elektronerna i dem Kovalent bindning Varför är det fyra bindningar kring kolatomen? Hur kommer det sig att fosfor har fem bindningar i en fosfatjon? Polär kovalent bindning Dipoler och opolära molekyler Hur kan man räkna ut en molekyls struktur?

    Hur vet man vilken atom som är central i en molekyl eller jon?

    KEM1 - Kap 4 - Metallbindning och jonbindning - s.56-74 - Quizlet

    Dipol—dipol-bindning van der Waals-bindningar Vätebindningar. Det ovanliga vattnet. Hur ser man på ämnena vilka bindningar som håller dem samman? Alkoholer och karboxylsyror Lika löser lika Gasers löslighet i vatten Salters löslighet i vatten Mol och stökiometri Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Kemiska beräkningar Övning i bråkräkning Storhet, enhet och mätetal Vad gäller om gällande siffror?

    Atommassa, molekylmassa och formelmassa Substansmängd, molmassa och massa Stökiometri: Massan bevaras Ekvivalenta substans­mängder och massor Kristallvatten Beräkning av ett ämnes kemiska formel Från empirisk formel till molekylformel Kvantitativ analys Lösningars halt Spädning av lösningar Utbyte Begränsande reaktanter inaktuella Tre faktorer som påverkar gastrycket. Allmänna gaslagen Bestämning av molmassan för magnesium exempel Syror och baser Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Syror och baser Kemi 1 Syror Baser pH-skalan.

    Hur man beräknar pH Starka och svaga syror och baser Några vanliga syror och baser Buffertar Kemi 1 Neutralisation Kemi 1 inaktuella Karboxylsyror Termokemi Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Termokemi Endoterma och exoterma reaktioner.

    Delokaliserad elektron – Wikipedia

    Entalpi Hur vet man om en reaktion är exoterm eller endoterm? Mer om fasövergångar Värmekapacitet Mer om entalpi. Hess' lag Gy Entropi. Gibbs fria energi Gy inaktuella Gaser, vätskor och fasta ämnen Oxidation och reduktion Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Oxidation och reduktion Introduktion till redoxreaktioner Metaller är reduktionsmedel Halogener är oxidationsmedel Oxidationstal Hur funkar bombarderbaggens kemiska vapen?

    Namngivning och formelskrivning med hjälp av oxidationstal Elektrokemi Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Elektrokemi Galvaniska celler EMK elektromotorisk spänning Fördjupning: Hur ett bilbatteri funkar Fördjupning: Hur ett litiumjonbatteri funkar Normalpotentialer. Vätgaselektroden Elektrolys Korrosion inaktuella Spontana reaktioner — och icke-spontana! Atomens byggnad Demo: Enkel spektroskopi av ljus från lysrör och från solen Undersökning av lågfärger Övning - Isotoper, elementarpartiklar etc Periodiska systemet Demo: Helium- och väteballonger Demo: Alkalimetaller i vatten Demo: Den hoppande natriumbiten Jämförelse av reaktiviteten för magnesium Mg och kalcium Ca Öppen laboration: Vad bildas när magnesium reagerar med saltsyra?

    Månadens tema i december: Nobel och kemins historia - Demonstration av galliumskeden Kemisk bindning Utfällning av salter Framställning av ett salt: Koppar II sulfat Kemiska bindningar i metaller och icke-metaller Demo: Bildning av magnesiumnitrid Övning i formelskrivning Öppen laboration: Alkoholers egen­skaper Jonförening eller molekylförening? Excel Vad händer när man bakar en sockerkaka?

    Sönderdelning av natrium­väte­karbonat Hemlaboration: Gasutveckling i en sockerkaka Spädning och blandning av lösningar Framställning av blyjodid Syror och baser Demo: Framställning av kolmonoxid ur myrsyra Öppen laboration: Hur användbar är gurkmeja som syrabas-indikator?

    Metallbindningar och elektronerna i dem

    Vad kan du om Periodiska systemet? Prov i Kemiska beräkningar, syrabas-kemi, termokemi och redoxreaktioner Prov i Syror och baser lite , termokemi och elektrokemi Prov i Syror och baser samt Termokemi Prov i Syror och baser och Termokemi Prov i Syror och baser och Termokemi Prov i Syror och baser och Termokemi Läxförhör i Termokemi Prov på Lösningar och Termokemi Prov i Termokemi Oxidation och reduktion Vad kan du om Oxidation och reduktion?

    Vad kan du om Elektrokemi? Gamla prov Slutprov o. Kemisk jämvikt Syror och baser Organisk kemi Biomolekyler Biokemi Analytisk kemi Pedagogiska resurser på nätet Gymnasiearbete Information Skolverkets text om Gym­na­sie­ar­be­tet på Na­tur­ve­ten­skaps­pro­gram­met Skolverkets text om Gym­na­sie­ar­be­tet på Tek­nik­pro­gram­met Handledare och med­be­döm­a­re till Gym­na­si­e­ar­be­tet Hur man använder re­fe­rens­han­te­ringen i Google Docs Hur man använder re­fe­rens­han­te­ringen i Word MacOS Hur man använder re­fe­rens­han­te­ringen i Word Windows Idéer till gymnasiearbete Lista på alla idéer Matematik Matematik 1c Taluppfattning och aritmetik Algebra och ekvationer Geometri Samband och förändring Sannolikhet och statistik Inaktuella Forskningsmetodik Kursscheman Kursschema Forskningsmetodik, p2 Planering av forskningsmetodik-kursen p2 Kursschema Forskningsmetodik, p2 Lektioner Introduktion till forsknings­metodiken Mera om ert fördjupningsarbete Vetenskap — vad är det?