Kvinnlig lynx röst
Kvinnlig rösträtt tillämpades första gången i Sverige under frihetstiden — , då en viss kategori kvinnor hade en begränsad form av rösträtt, som sedan avskaffades. Kvinnors rätt att rösta väckte stor debatt i slutet av talet. Fredrik Theodor Borg lade fram en motion för kvinnlig rösträtt i riksdagen , men den röstades ner med röstsiffrorna 53 mot Även lades det fram ett lagförslag, som också röstades ner.
Först gick slutligen ett lagförslag igenom, och andrakammarvalet blev därefter det första val i Sverige där allmän rösträtt för kvinnor praktiserades. Tillämpningen av rösträtten under frihetstiden — var inte enhetlig, och lokala variationer förekom. Det hölls också riksdagsval, där företrädare till Sveriges ståndsriksdag valdes, även om adeln ärvde sina platser.
Röstläge (sång) – Wikipedia
Vid flera av valen under frihetstiden fanns kvinnor som röstade. Mellan och deltog kvinnor i 17 av 31 undersökta borgmästarval. Mellan och röstade kvinnor i 32 av 45 undersökta borgmästarval.
I prästvalen på landsbygden fick kvinnor rösträtt med införandet av graderad rösträtt Kvinnorna behöll rösträtten i prästvalen ända fram till reformen av år De fick på sin höjd en indirekt valrätt till ståndsrepresentationen via detta eftersom det inte fanns kvinnliga präster som kunde deltaga när prästerna inom sig utsåg sina riksdagsmän.
Rösträtten till ståndsriksdagen, som formulerades enligt års riksdagsordning , var liksom den lokala rösträtten könsneutralt beskriven, vilket oavsiktligt gjorde kvinnor till väljare. Fram till deltog kvinnor i samtliga 11 val där vallängderna bevarats: i åtta av dessa användes en graderad skala, i de tre övriga rösträkning per capita. Kvinnor behöll rösträtten till riksdagen sedan deras rätt att rösta i borgmästarvalen avskaffats , men röstade endast i 10 av de 33 val fram till där vallängderna bevarats.
Kvinnliga väljare växlade beroende på de skiftande bestämmelserna, och hur dessa tolkades lokalt. Kvinnor kunde bli medlemmar i skrån och få burskap , särskilt efter års skråordning , även om detta var sällsynt och ofta skedde på dispens eller under andra villkor än för en man.
Signe Bergman – och systrarna i rösträttskampen
En kvinna kunde också både äga och själv förestå en fastighet och betala skatt som en myndig medborgare, antingen som änka, eller genom att bli myndigförklarad via dispens från kungen som ogift. Majoriteten av alla kvinnliga väljare uppges ha varit änkor, men det förekom också en minoritet ogifta myndigförklarade kvinnor. Kvinnor använde sin rösträtt mindre ofta än män; att infinna sig vid rådstugan personligen för att rösta upplevdes uppenbarligen som generande, och det var vanligt att kvinnliga väljare utsedde ett manligt ombud som lämnade deras röst.
När kvinnors rösträtt avskaffades , upphävdes den först för skattebetalande ogifta kvinnor med egendom, och därefter för änkor. Attityden till kvinnors rösträtt skiftade lokalt; i Eskilstuna och Landskrona röstade 90 procent av alla röstberättigade kvinnor, och i Kalmar , Växjö , Västervik , Simrishamn , Ystad , Åmål , Karlstad , Bergslagen , Dalarna och Norrland fortsatte lokala myndigheter att acceptera att kvinnor röstade i riksdagsvalen trots förbudet vilket berodde på olika lokala tolkningar av valmanskapet.
I Lund , Uppsala , Skara , Åbo , Göteborg och Marstrand efterlevdes dock förbudet mot rösträtt för kvinnor av år strikt. Det skall uppmärksammas att även val hölls inom bondeståndet där det fortsatte att accepteras efter — Det avsåg även här änkor. De som innehade ett hemman med skatteplikt eller liknande, [ 5 ] alltså på samma sätt som gällde för män. Genom års kommunalförordningar skapades landstingen.
Rätt att delta i val till landsting samt stadsfullmäktige i de städer som stod utanför landstingen och som i sin tur fungerade som elektorer för val till riksdagens första kammare var beroende av inkomst.
100 år av kvinnlig rösträtt: Moderna Museet i Stockholm
Rösträtten var dessutom graderad, ju högre inkomst desto fler röster. Kommunal rösträtt hade den svenske medborgare som var bosatt i kommunen, myndig, att man hade taxerats för kommunalskatt och att kommunalskatten var erlagd. Bestämmelserna utestängde majoriteten av svenskarna, men i princip fick kvinnor rösta om de uppnådde kraven. Myndighetsåldern för kvinnor var enligt års lag 25 år under förutsättning att hon var ogift.
Redan förut blev änkor oavsett ålder myndiga vid makens död. Antalet kvinnor som hade rösträtt var försumbart.