Skola tecken på våld hemma

På en after work med kollegorna är Susannes dåvarande sambo med.

I våldets spår – hemma och på arbetsplatsen

Han blir väldigt berusad, börjar skrika och kalla henne fula ord. När han går hem blir hon skjutsad till bostaden av en i gänget. Kollegan frågar hur hon mår och säger att det Susannes sambo kallade henne inte var okej. Hon slätar över — han var full. Men något slår an i henne. Hon kanske är värd mer än så. Det sås ett frö. Kontrollen var ständigt närvarande. Inte bara genom det fysiska våldet, som knuffar och slag, stryptag och hårdragningar.

Utan även genom den ekonomiska makten. Susannes lön sattes alltid in på sambons konto den e och hon måste be honom om pengar när hon ville köpa något. Det kan vara sexuellt, ekonomiskt, psykologisk och materiellt. Jag ägde nästan ingenting i lägenheten och det fysiska våldet föranleddes alltid av psykologiska hot. Lite: du gör som du vill men du vet ju vad som händer.

Mycket i relationen handlade också om förminskande. Min personlighet delades upp i ett offentligt jag som var tuff, rak och aldrig backade. Och ett privat jag som var oerhört sårbar, som inte kunde ta kritik utan att falla samman.

Våld mot barn och unga i nära relationer

Jobbet var en fristad, där Susanne Person kunde sänka axlarna och fokusera på det hon var bra på. Men det var ett tveeggat svärd. Det kostade på att upprätthålla fasaden, förklara blåtiror och fläskläppar. Och det hände att sms och telefonsamtal från sambon letade sig in på kontoret. Han ville veta var hon var, vilka hon var med och vilka tider hon fanns på plats.

Och medan han gormade på andra sidan luren satt jag i ett öppet kontorslandskap och försökte att prata i normal samtalston. Susanne Persson är inte ensam om sin upplevelse. Året innan utsattes 10 kvinnor för dödligt våld. Siffror för är ännu inte färdigställda av Brottsförebyggande rådet. Och siffrorna är troligtvis mörkare än så då statistiken endast visar de brott som är anmälda.

Orosanmälan våld i hemmet 16 mars Eva Bergstedt.

Tecken på hedersförtryck Skola och barnomsorg har ett viktigt ansvar att uppmärksamma tecken som kan tyda på att ett barn far illa hemma.

Barn som blir slagna av sina föräldrar En del barn tystnar och drar sig undan, berättar inte och de kan ha en välfungerande skolsituation sett utifrån.

Att vara utsatt för våld i nära relationer påverkar både mående och arbetsförmåga, vilket i sin tur påverkar arbetsplatsen. För två år sedan gav regeringen därför Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att genomföra informationsinsatser för att höja arbetsgivares kunskap om vilka regelverk som gäller om en anställd blir utsatt för våld, hedersrelaterat förtryck och hot i hemmet.

En av dem som jobbat med det är Kerstin Kristensen, som är utredare i våldsprevention. Den som blir utsatt, den som utövar våldet och bägge dess arbetsplatser i form av kollegor som täcker upp, sena ankomster, sjukfrånvaro och en produktion som blir lidande. Det finns ingen reglerad skyldighet att som arbetsgivare jobba med frågor om våld i nära relationer.

Men ur ett arbetsmiljöperspektiv kan det göra stor skillnad för medarbetare som är utsatta.

7 olika typer av våld och tecken att se efter

Kerstin Kristensen liknar det vid en anställd som missbrukar, det sker kanske inte på arbetstid men påverkar troligtvis cirklarna runt personen. När Jämställdhetsmyndigheten gjorde en undersökning om hur vanligt det var att prata om våldsutsatthet i hemmet, svarade en av fyra att de hade minst en kollega som de misstänkte hade pågående eller tidigare erfarenheter av våld i nära relationer.

Av dem som utsatts för våld hade endast en av fyra berättat för någon på jobbet.