Vild strejk sverige
Sveriges arbetares centralorganisation SAC , även kallad SAC Syndikalisterna , är en landsomfattande paraplyorganisation för ett tjugotal lokala syndikalistiska fackföreningar Lokala Samorganisationer , förkortat LS som år tillsammans har strax under medlemmar, varav omkring lönearbetande samt övriga pensionärer, studenter och arbetslösa [ 1 ].
De lokala samorganisationerna — för vilka SAC fungerar som facklig centralorganisation — är självbestämmande ekonomiska kamporganisationer som organiserar alla arbetare inom sitt geografiska verksamhetsområde, inklusive migrantarbetare, papperslösa och interner på fängelser, liksom även arbetslösa , studenter och pensionärer. Det långsiktiga målet är att förverkliga den frihetliga socialismen , det vill säga ett samhälle utan klasser och hierarkier , där produktionsmedlen ägs gemensamt och förvaltas av arbetarna, vilket innebär avskaffandet av kapitalism , lönearbete och sexism.
Organisationen har därmed beslutat sig för att vara antisexistisk , antimilitaristisk och som första fackförening i Sverige även feministisk Kortsiktiga mål är höjda löner , säkrare anställningar och bättre arbetsmiljö. I maj SAC:s e kongress, antogs den nu gällande principförklaringen. Principförklaringen är en förteckning av de principer som SAC grundar sig på.
Därför är vild strejk så ovanligt i Sverige
SAC Syndikalisterna ser arbetsplatsorganiseringen som grunden både för små förbättringar på arbetsplatserna i nuet och till ett framtida samhälle byggt på ekonomisk demokrati. Att organisera och stärka arbetarnas makt ses som något alla kan lära sig, med hjälp av och i samarbete med andra organiserande arbetare. Detta är syndikalismens idé och dess praktik.
Resultatet av Storstrejken framkallade på sina håll starkt missnöje och desperation. Därför kallade Skånes distrikt av Svenska Träarbetarförbundet i slutet av samman en konferens i Lund för att diskutera frågan om nya riktlinjer för fackorganisationerna. Den antog följande förslag, framlämnat av Karl Eneroth från Malmö : "Konferensen uttalar sig för omorganisation, byggd på lokala samorganisationer, med utträde ur respektive förbund; dock bör vederbörande föreningar göra uttalande och bör ny konferens sammankallas i slutet av jan.
Dessutom valde konferensen en femmannakommitté med uppgift att förbereda nästa konferens. Nästa konferens hölls den 30 januari , även den i Lund.
Strejkrätt
Här lades två förslag fram: å ena sidan att konferensen skulle uttala "att den anser lämpligast bilda industriförbund, men i övrigt förbida [ a ] den utredning i den fackliga organisationsfrågan, som på LO :s senaste kongress beslutades", och å andra sidan "att konferensen uttalar önskemålet av en annan stridstaktik, som ej kräver så stora ekonomiska uppoffringar, men ändå bleve effektfullare, och att där sammanhållning ej kan åstadkommas på grundval av de gamla organisationsformerna skulle bildas Lokala samorganisationer, centraliserade i en riksorganisation".
Det senare förslaget föreslog vidare att en kommitté skulle tillsättas för "att utarbeta ett detaljerat förslag till kongress med alla arbetare i hela Sverge, [ b ] som vilja ansluta sig till en sådan organisation". De båda förslagen fick 19 röster vardera, varefter ordföranden Johan Nilsson från Lomma fällde utslaget till förmån för det senare förslaget. Den i Lund valda kommittén, "Lundakommittén", sammankallade en konstituerande kongress i Stockholm den 25—27 juni , dit alla fackliga organisationer inbjöds sända ombud.
Närvarade gjorde 22 ombud från fackliga organisationer, 9 ombud från den ungsocialistiska rörelsen , samt 3 representanter från Lundakommittén.
Rösträtt hade enbart ombuden från fackliga organisationer medan ungsocialisterna och representanterna endast hade yttrande- och förslagsrätt. Efter en och en halv dags debatt beslutade kongressen att bilda den nya organisationen, med 21 röster mot en. Den avvikande rösten, som avgavs av N. Hansson från Grängesberg , motiverades med att han ansåg att endast ombud från redan befintliga lokalorganisationer hade rätt att bilda centralorganisationen.
Kongressen beslutade även bland annat att utsända ett manifest till Sveriges arbetare, samt valde en centralkommitté bestående av sju personer.
Vild strejk – detta gäller när anställda agerar utan facket
SAC har en dubbel struktur, den geografiska och den branschvisa. Detta för att öka den fackliga styrkan och sammanhållningen. Dels genom en samlad front på arbetsplatser och i respektive bransch, dels genom solidaritet över yrkes- och branschgränserna. Grunden för den geografiska strukturen och hela rörelsen är ortsvisa lokala samorganisationer LS. Flera LS i ett geografiskt område bildar distrikt där de samarbetar med agitation och utbildning samt verkar för att bilda nya LS och andra syndikalistiska organisationer inom sitt verksamhetsområde.
LS är medlemmar i federationen SAC, namnet på den centrala instansen, vars uppgift i huvudsak är samordnande och administrativ. SAC:s högst beslutande organ är Kongressen som hålls vart tredje år. Till kongressen skickar LS ombud efter medlemsantal. En centralkommitté CK väljs av kongressen och sköter det löpande arbetet, leder genomförandet av kongressbeslut och kan fatta beslut i mindre frågor.
Mellan kongresserna avgörs viktiga frågor och fyllnadsval genom medlemsomröstningar, referendum. I egna angelägenheter är LS självstyrande enheter med egen styrelse och har egna små stridskassor. Den större centrala stridskassan bestämmer centralinstansen över, liksom i LO.