nuttry.pages.dev


Vad är utvikningsmodell

  • Vad är en affärsplan Steg 5: Val av utvärderingsmodell och viktning.
  • Affärsmodell mall Viktning är en statistisk metod där över- och underrepresenterade grupper i ett undersökningsmaterial tilldelas en vikt som motsvarar gruppens relativa storlek i förhållande till populationen.
  • Vad är en affärsmodell Nu behövs bara en dator och några klick - sedan kan vem som helst bli utvikningsmodell.


  • vad är utvikningsmodell


  • IMGD, integrated model of group development, är en modell för att hjälpa oss förstå de faser som grupper genomgår och vad vi som ledare kan göra för att stötta gruppen i sin utveckling. Modellen togs fram av Susan Wheelan som en sammanställning av befintlig forskning, därefter har modellen undersökts genom att studera beteenden och självskattningar över tid. Här hittar du tips för hur du hanterar de mest utmanande faserna av grupputveckling , subgrupper och nycklar till effektiva team.

    Rötterna för modellen går hela vägen tillbaka till slutet av talet. Den modell av föregångarna som ligger närmast Susan Wheelans modell är Tuckmans från som bygger på liknande faser: forming, norming, storming och performing. I sin forskning har Wheelan undersökt relationen mellan hur länge en grupp existerat, hur gruppen kommunicerar och hur medlemmarna själva uppfattar gruppen med resultat som indikerar att kommunikationen förändras över tid.

    Steg 5: Val av utvärderingsmodell och viktning

    Medlemmar av äldre grupper upplever också att gruppen har fler kännetecken av den tredje eller fjärde fasen. IMGD är en grupputvecklingsmodell som bygger på en sammanställning av flera tidigare modeller och forskning om gruppers utveckling. IMGD står för integrated model of group development, vid sidan av integrated har även unified, förenad, använts. Syftet med modellen är att underlätta för grupper och ledare att identifiera aktiviteter som hjälper gruppen framåt mot effektivitet och produktivitet.

    Lyckas med förändring – förändringsmodeller & hur de hänger ihop

    Den första fasen handlar om att skapa en känsla av tillhörighet och lojalitet mot gruppen. Det finns ofta en rädsla för att stöta sig med gruppen och som ledare behöver vi anstränga oss för att få människor att känna sig tillräckligt trygga för att lägga fram förslag. Nu ska gruppen skapa en gemensam uppsättning av mål och sätta arbetsrutiner. Gruppen är tillräckligt trygg för att komma med förslag och det som tidigare mötts av tyst medhåll kan behöva omprövas då man nu vågar talar ur skägget.

    IMGD – Susan Wheelans modell för grupputveckling

    Stadiet är ett slags frigörelse från beroendet av ledaren och påminner i mångt och mycket om puberteten. Gruppen ska bygga goda relationer, diskutera rollfördelning på ett mer moget sätt och sätta en struktur för effektivare samarbete. Att förvalta och vidareutveckla för att vara högpresterande på sikt. Att hitta nya, ännu bättre, sätt att lösa saker på och ta sig an mer utmanande mål.

    Oftast talar man bara om de fyra faserna, men det existerar en femte som framförallt gäller tillfälliga grupper där det finns en deadline — separationsångesten växer medan slutet nalkas — vilket kan leda till att gruppen går tillbaka till oppositionsfasen. Fas 2, opposition och konflikt, på engelska counter dependency and fight, är den som tar mest energi i anspråk.

    Projektmodell: Modell för hur du styr ett projekt

    En källa till frustration kan vara att behöva ta om en väldig massa diskussioner och beslut som ni redan varit igenom. Anledningen till detta är att gruppen nu kommit så långt i sin mognad att man faktiskt vågar delge åsikter och avvika från normen varpå sådant som tyst accepterats nu behöver omprövas. Konflikter som gäller sakfrågor är egentligen bara hälsosamt — det handlar ju om hur ni på bästa sätt ska lösa saker och nå era mål.

    Tjafs som gäller personkemi och den enskilda individen är bara destruktivt — det hjälper inte gruppen framåt. Som ledare ska vi självklart ta itu med beteenden som inte är okej eller om någon behandlas illa. Poängen är att om vi fokuserar för mycket på det individuella så försvinner fokus från det som är viktigt och själva anledningen att gruppen existerar: vi har uppgifter att utföra och mål som vi tillsammans ska nå.

    Den svenska översättningen av counter dependency and fight är på sätt och vis lite olycklig. Man eftersökte ett mjukare ord än fight och tog då konflikt varpå många valt att kalla detta konfliktstadiet — ett slags självuppfyllande profetia. Counter dependency skulle kunna översättas som trots då det handlar om frigörelse från beroendet av ledaren. Vill man ha ett mjukare ord är fight skulle motstånd kunna vara ett alternativ.

    Gruppen är överens om målen och de ligger på rätt nivå för där gruppen befinner sig. Utöver att målen ska vara tydliga för var och en i gruppen behöver de uppleva målbilden som lockande. Grupper som kommit längre i sin mognad kan ge sig på mer utmanande mål för att locka till kreativitet och ytterligare förbättringar. Medlemmarna ska vara beroende av varandra för att kunna skapa resultat.

    De olika färdigheterna ska komma till nytta och det som en individ gör ska påverka arbetet för de andra.